Apostlagärningarna
Del 3) 1:12-26
Det finns en mycket intressant vers i 2 Joh v.7
"Det finns ju många bedragare som har gått ut i världen,
de som inte bekänner att Jesus är Kristus som kommit i
köttet."
Det är tyvärr inte en en bra översättning, för detta particip
i grekiskan är i presens och borde översatts: "kommer i
köttet."
De som förnekar att Jesus Kristus kommer i köttet. Vad
säger Johannes om dem?
Sådan är Bedragaren, Antikrist. Se till att ni inte förlorar
det vi har arbetat för utan får full lön. Den som går vidare
och inte blir kvar i Kristi lära, han har inte Gud. Den som
blir kvar i hans lära, han har både Fadern och Sonen. Om
någon kommer till er och inte har med sig denna lära ska
ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom
välkommen. Den som välkomnar en sådan gör sig
medskyldig till hans onda gärningar. (2 Joh v. 7-11)
Fråga dem detta: "Kommer Jesus i köttet?" Ställ bara
denna fråga. Om de säger nej, kom ihåg vad Johannes
varnade oss för och vad han sa. "Om någon inte
bekänner att Jesus Kristus kommer i köttet." (2Joh v. 7)
Kommer ni ihåg när Jesus var tillsammans med
lärjungarna och sa: "Ge mig något att äta"?
Han sa: "Ni vet, en ande äter inte. Rör vid mig. Se, det är
jag." Denne samme Jesus kommer att komma åter på
samma sätt som de såg honom fara upp till himlen. Och
jag tror att den återkomsten sker mycket snart.
Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas
Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg
därifrån. När de kom dit gick de upp till den sal på
övervåningen där de brukade vara: Petrus, Johannes,
Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus,
Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.
Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några
kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder. (Apg 1:12-14)
Detta är det sista omnämnandet av Maria, Jesu mor. Från
denna tidpunkt finns det inget ytterligare omnämnande av
henne i Apostlagärningarna eller i breven.
Det står ingenting om hennes död eller om att hon skulle
haft en mirakulös himmelsfärd utan att dö. Det står
ingenting om detta i bibeln. Det är tyst.
När bibeln talar om hans bröder är det förmodligen en
hänvisning till Jakob och Judas och de andra bröderna
som var söner till Josef och Maria.
Salen på övervåningen - det finns en del som säger att
det är samma sal där Jesus hade den sista måltiden med
sina lärjungar. Och det finns andra som menar att denna
sal på övervåningen var ett rum på templets område där
den tidiga kyrkan möttes. Du kan välja själv vilket
alternativ du tror på.
En av de dagarna reste sig Petrus bland bröderna –
omkring 120 personer var då samlade – och sade:
"Bröder! Skriftens ord måste uppfyllas, det som den
helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om
Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep
Jesus.(Apg 1:15-16)
Åter igen, Petrus är fortfarande samma impulsiva person.
De väntar och är i bön och åkallan och Petrus reser sig
upp och säger: "Vänner, det finns ett bibelord som måste
uppfyllas."
Han fortsätter: "Låt oss sätta igång. Låt oss kasta lott och
ta reda på vem som ska ta Judas plats."
Jag tror att Petrus var i köttet igen, och manifesterade
den impulsiva karaktär som kännetecknade honom. Och
jag tror att Apostlagärningarna visar detta längre fram.
Men jag är intresserad av Petrus förståelse av skrifterna,
och att han citerar från så många ställen i Gamla
testamentet. Petrus visar att han har en mycket stor
förståelse av de gammaltestamentliga skrifterna som är
en positiv egenskap.
Lägg märke till att Petrus tillskriver den Helige Ande vad
David skrev.
”Hela Skriften är utandad av Gud” (2Tim 3:16)
Inte en del av bibeln. För om du talar om för mig att en
del av bibeln är utandad av Gud, då måste jag fråga dig:
"Vilka delar är inspirerade och vilka delar är inte
inspirerade?"
Och då blir du auktoriteten som talar om för mig vilken del
av bibeln jag kan tro på och vilken del jag inte kan tro på.
Och i samma stund som Gud inte längre är auktoriteten
men du blir den auktoriteten, så blir det problem.
Akta dig för dem som säger: "Du kan inte tro på hela
bibeln." Bibeln säger själv: "Hela Skriften är utandad av
Gud."
Och här skriver Lukas vad Petrus sa när han förklarar att
David faktiskt var talesman för den Helige Ande. Den
Helige Ande talade genom Davids mun om Judas.
Han räknades som en av oss [han var en av de tolv] och
hade fått del i samma tjänst. För pengarna som han fick
för sitt brott köpte han en åker, och han föll framstupa så
att buken brast (Apg 1:17-18)
Han köpte Krukmakaråkern som Sakarja i det elfte
kapitlet talar om.
så att buken brast och alla hans inälvor rann ut. (Apg
1:18)
Det finns de som hittar en brist på överensstämmelse i
bibeln, eftersom vi i ett av evangelierna får veta att Judas
kom tillbaka och försökte lämna tillbaka pengarna, men
att de sa: "Det är ditt problem. Vi kan inte ta dem och
lägga tillbaka i tempelkassan, det är blodspengar."
Därefter kastade Judas pengarna på golvet i templet och
gick ut och hängde sig. Här berättar Petrus att han föll
handlöst och att hans buk brast och alla inälvor rann ut.
Och det finns de som tycker att det finns en brist på
överensstämmelse i bibeln. Men det är mycket enkelt.
Han klättrade upp i trädet för att hänga sig. Han lade
repet om halsen och band det till en gren och hoppade.
Och kraften i fallet gjorde att antingen gick repet av eller
hans huvud lossnade, och han föll ner på marken och det
hände precis vad Petrus talade om här.
Det blev känt för alla som bodde i Jerusalem, och åkern
kallas på deras språk Akeldamak, Blodsåkern. I Psaltaren
står det skrivet: Hans gård ska bli öde, ingen ska bo där,
och: En annan ska ta över hans ämbete. (Apg 1:19-20)
Petrus citerar från två olika verser i Psaltaren, från
Psaltaren 69:25 och Psaltaren 109:8. Genom att sätta
ihop dessa två bibelställen tar han fram profetiorna om
Judas.
Därför måste en av de män (Apg 1:21)
De letar nu efter någon som kan ta Judas plats och bli en
apostel. Här är de kvalifikationer som de letade efter vid
den tiden.
Därför måste en av de män som har varit med oss under
hela den tid då Herren Jesus gick in och gick ut ibland
oss, (Apg 1:21)
Kom ihåg att det fanns många lärjungar, många lärjungar
av vilka Jesus valde tolv till att bli apostlar. Ordet apostel
betyder "en som är utsänd".
Tolv är siffran för mänskligt styre. "Vi är bara elva. Vi
behöver någon som tar Judas plats, någon som har varit
med oss hela tiden från början med Jesus."
från det att han döptes av Johannes till den dag han togs
upp ifrån oss, en av dem måste vara ett vittne [av vad?]
om hans uppståndelse tillsammans med oss." (Apg 1:22)
Så detta var de krav de hade. Någon som hade varit med
hela tiden från det att Jesus döptes av Johannes till när
han steg upp till himlen. Och någon som sett den
uppståndne Herren och därmed kunde vittna om
uppståndelsen.
När Paulus senare hävdade att han var en apostel sa
han: "Har jag inte sett den uppståndne Kristus?" Tydligen
var det ett av kraven för apostlaskapet. Någon frågade
mig: "Finns det apostlar idag?"
Tja, jag vet inte. Jag tror inte att det finns apostlar idag
med samma innebörd som på Nya testamentets tid.
Säkerligen finns det ingen idag som kan vittna om
uppståndelsen som de gjorde.
Man förde fram två: Josef Barsabbas, även kallad Justus,
och Mattias. Och de bad: "Herre, du känner allas hjärtan.
Visa vem av dessa två du har utvalt (Apg 1:23-24)
Jag tror att vi ofta gör misstaget att ge Herren två val.
Båda kan vara fel. Det begränsar Gud. Vi är så benägna
att göra detta. Uppenbarligen var Paulus Guds val.
Petrus var impulsiv och tjuvstartade och sa: "Vi måste
göra något. Vi måste hjälpa Gud. Det är en som saknas
och vi måste ersätta honom. Gud, vem av dessa två vill
du ha?" Och vi ger Gud två val.
till att få den apostlatjänst som Judas övergav för att gå
till den plats som var hans." Därefter kastade de lott
mellan dem. (Apg 1:25-26)
Ett intressant sätt på vilket de försökte avgöra Guds vilja.
Låt oss kasta tärning och ta reda på vad som är Guds
vilja här. Det är intressant för mig de olika sätt som
människor har tänkt ut för att urskilja Guds vilja.
På Gamla Testamentets tid hade de ett intressant sätt när
de gick till prästen för att han skulle fråga Herren för dem
genom Urim och Tummim."
Exakt vad Urim och Tummim var vet vi inte. Jag är säker
på att de inte var de färgade glasögon som Joseph Smith
hittade tillsammans med de graverade guldplåtarna. De
magiska glasögonen som gör att du plötsligt kan läsa
hieroglyfisk skrift när du tar dem på dig. (Mormonkyrkan)
Det finns de som säger att Urim och Tummim faktiskt var
en svart och en vit sten som bars av prästen i en påse på
bröstet. De skulle be och ställa en viss fråga till Herren.
Kom ihåg att David ställde konkreta frågor till Herren:
"Herre, ska vi strida mot filistéerna?" Svaret var: "Nej" Så
återigen nästa dag, "Herre, ska vi strida mot filistéerna?"
Svaret var: "Ja." "När ska vi gå?" De ställde konkreta
frågor och Herren ledde dem genom Urim och Tummim.
Prästen skulle be, söka Gud och sedan dra ut en av de
två stenarna.
Om det var den vita stenen, var det ett ja. Om det var ett
nej, då skulle det vara den svarta stenen som han skulle
dra fram. Vissa menar till och med att vi fått ordet
blackballed (svartlista, rösta mot) från Urim och Tummim.
Tillbaka till ursprunget så är det faktiskt en nej-röst mot ett
visst projekt eller idé.
Exakt vad Urim och Tummim var, vet vi inte. Men under
Gamla Testamentets tid kastade de lott för att avgöra
Guds vilja.
Så här plockar lärjungarna upp samma tradition när de
kastar tärning för att se vilken av de två männen som
Gud hade utvalt för att ersätta Judas Iskariot.
Lotten föll på Mattias, och han räknades sedan som
apostel tillsammans med de elva. (Apg 1:26)
Vem i all världen är Mattias? Ingen har någonsin hört
talas om honom förr eller senare.
Det ska bli intressant att möta Mattias och få reda på vem
han är och vad han gjorde. Jag tror att från den
efterföljande historien är det uppenbart att anta att Gud
valde Paulus till apostel.
Paulus tillkännager det själv. Detta är sista gången vi
någonsin läser att de försöker urskilja Guds vilja genom
att kasta lott eller genom något annat slumpartat sätt.
Jag vet en man idag som försöker urskilja Herrens vilja,
genom att be och ställa en fråga till Herren.
Han har då tio enkronor i fickan och när han ber tar han
upp dessa enkronor med slutna ögon och lägger dem
dem på bordet. Om de alla kommer upp med samma sida
är det ett ja.
En intressant sak. Någon gång då och då kommer de alla
upp med samma sida och det är ganska bra odds.
Ändå ser vi inte något mönster för detta efter att den
Helige Ande blivit utgjuten. När den Helige Ande föll över
kyrkan började Han tala till dem och leda dem.
sade den helige Ande: "Avskilj Barnabas och Saulus åt
mig för den uppgift som jag har kallat dem till." (Apg 13:2)
Den Helige Ande sände ut dem. Så vi ser att kyrkan leds
mer direkt av den Helige Ande. När den Helige Ande kom
slutade de med att kasta tärning för att ta reda på Guds
vilja.
Slut av del 3
För att gå till del 4 klicka här
Undervisningen kommer från nedskriven predikan på engelska.
Tillstånd beviljat av The Word For Today att översätta detta
avsnitt. Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är hämtade från
Svenska Folkbibeln.
