Apostlagärningarna
Del 4) 2:1-21
När pingstdagen kom (Apg 2:1) Pingsthögtiden kommer femtio dagar efter påsk då Jesus korsfästes och är den andra stora judiska högtiden. Den kallas också skördehögtiden. Denna högtid präglades av att de skördade ett område av sin åker. Det var höstsådden som i början av juni var mogen för skörd. De band vetet i kärvar, bar fram dem och offrade dem som ett lyftoffer genom att prästen tog kärvarna och lyfte dem inför Herren. De offrade dem som de första frukterna till Herren. "Gud, till dig hör den första frukten. Det finns en skörd som är på väg men detta Herre, är den första frukten. Den tillhör dig." Som brukligt var vid alla judiska högtider fanns där judar som hade kommit från hela världen för att fira dessa högtider. var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. (Apg 2:1-4) Allteftersom Anden gav dem förmågan eller manade dem att tala. Vi ser att det finns vissa fenomen som åtföljer utgjutandet av den Helige Ande. Det kom ett ljud från himlen som från en våldsam storm, som fyllde hela huset där de satt. Lägg märke till att de satt. Det spelar ingen roll om du sitter eller står. Det beror inte på vilken fysisk position vi har om Gud ska verka. Jag är trött på att försöka tänka ut hur Gud ska verka och jag tror att Gud motsätter sig varje gång vi försöker förutsäga vad Han ska göra. Men folk försöker alltid sätta ihop en formel och jag antar att det bara är naturligt. Du vet, när du ber för någon och de blir helade försöker du tänka: "Hur bad jag? Vad gjorde jag? Någonting hände här. Åh det är fantastiskt! Hur gjorde jag det?" Man vill omedelbart kunna hitta en ritual. "Vad sa jag?" Magiska ord, magiska rörelser eller något annat, men Gud motsätter sig varje gång vi försöker förutsäga vad Han ska göra. I detta fall satt lärjungarna ner och tungor som av eld visade sig för dem och var över eller på var och en av dem. De blev alla fyllda med den Helige Ande och i detta fall började de tala (glossa i grekiskan) på främmande språk, allteftersom Anden gav dem förmågan och manade dem att tala. I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. När dånet hördes (Apg 2:5-6) Vad var det för dån som lät som en våldsam storm? Folket hörde detta visslande ljud som från en orkan och de kom springande för att se vad i hela världen var det för dån som kom från huset. samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. (Apg 2:6) ”var och en hörde sitt eget språk talas”. häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien, i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, vi är judar och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!" (Apg 2:7-11) Lägg märke till att när folk förstod vad lärjungarna sa hörde de dem inte predika på dessa språk och inte heller var deras ord riktade till människor utan orden var riktade till Gud. Lärjungarna förkunnade Guds väldiga gärningar. Någonstans på vägen har en del kyrkor fått en felaktig föreställning om att Gud ofta talar till församlingen genom tungotal och uttydning av tungotal. Det är inte bibliskt. I 1Korintierbrevet 14:2 säger Paulus: ”Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud, för ingen förstår honom. Han talar hemligheter i sin ande.” Därför talar han om för dem att om en person talar i tungomål i församlingen, bör han be att någon kan tolka. Och om det inte finns någon som kan tolka bör han inte tala utan vara tyst och tala för sig själv och för Gud. För om han ställer sig upp och talar i tungomål i en gudstjänst och ingen tolkar, hur kan den person som inte förstår vad han säger, säga: "Ja, och amen"? När någon tackar Gud i tungor förstår han inte vad han säger men han välsignar Gud. Det är ett bra sätt att prisa Herren på, men inte i församlingen där människor inte förstår vad han/hon säger. Så nu och alltid när Paulus undervisar i ämnet, eller när människor förstod tungomål så finns det inget ställe i bibeln där Gud talar till människor genom tungomål och uttydning. Det närmaste stället borde vara i Daniels bok när skriften på väggen tolkades av Daniel. Men det var inte tungomål och uttydning då Gud gav ett budskap till den hedniska kungen Belsassar. När en person talar i tungomål enligt bibeln, talar han gudomliga hemligheter till Gud som människor inte förstår och det är inte riktat till människor. Det är inte nödvändigt att människor förstår honom. Han samtalar med Gud på ett speciellt språk som Gud har gett honom. Lärjungarna upphöjde Gud. De förkunnade Guds väldiga gärningar på de olika språken och naturligtvis blev folk förundrade. De var alla häpna och förvirrade och frågade varandra: "Vad kan det här betyda?" (Act 2:12) Lägg märke till att de har en fråga: "Vad kan det här betyda?” Men andra sade hånfullt: "De har druckit sig fulla på sött vin." Då steg Petrus fram tillsammans med de elva, höjde sin röst och talade till dem: "Judiska män och Jerusalems alla invånare! Detta ska ni veta, lyssna till mina ord: Det är inte som ni tror att de är berusade. Det är ju bara tredje timmen på morgonen! (Apg 2:13-15) Klockan är bara 9 på morgonen och det är för tidigt för att vara berusad. Vad var folkets fråga? "Vad kan det här betyda?" Petrus budskap riktar sig först och främst till deras fråga. Jag tror att det är viktigt att vårt budskap besvarar de frågor som människor har. Jag tror att det finns en hel del förkunnelse som är helt irrelevant. ”Jo, tack för informationen. Jag behövde den faktiskt inte och jag förstår den inte heller nu efter att jag har fått den...” Men här besvarar Petrus folkets fråga: "Vad kan det här betyda?" och svaret är: det är detta som är sagt genom profeten Joel: (Apg 2:16) Petrus började med att ge dem en biblisk grund för fenomenet de nyss hade observerat och låt mig säga att jag tror att detta är oerhört viktigt. Jag tror att vi är på farlig mark när vi söker andliga fenomen som vi inte har någon biblisk grund för därför att när vi kommer in på området för andliga fenomen, kommer människor att ställa frågor. "Vad är detta?" Och om du utövar någon form av andligt fenomen som du inte kan ge en solid biblisk grund för, har du stora problem enligt mig. Jag är inte intresserad av någon form av fenomen som jag inte kan ge en solid biblisk grund för. Och jag anser att det är mycket oansvarigt av evangelister, eller vem som helst, att uppmuntra ett andligt fenomen utan biblisk grund. Petrus leder dem direkt till Guds ord. "Det är detta som är sagt genom profeten Joel." Lägg märke till att Petrus citerar från profeten Joel. Han hade ganska bra kunskap i Guds Ord. Jag påpekar detta för att jag ska kunna visa er egenskaperna hos de män som Gud använde. Vi kommer att följa detta när vi går igenom Apostlagärningarna. En av de första egenskaper som vi finner hos de män som Gud använder, är att de är män av bön. Petrus och de andra väntade dagligen i bön och åkallan, kommer ni ihåg? De män som Gud använder är Ordets män. Det är ytterligare en egenskap som Gud söker efter. Petrus hade ganska goda kunskaper i Guds Ord. Han kunde citera psalmer från Psaltaren som inte lätt fångar vår uppmärksamhet, men Petrus citerar från dem, sätter ihop dem och ger dem mening. När detta fenomen sker och människor säger: "Vad kan det här betyda?" säger Petrus: "Det är detta som är sagt genom profeten Joel." Och det ska ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar ska profetera, era unga ska se syner och era gamla ska ha drömmar. Ja, över mina tjänare och tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de ska profetera. Och jag ska göra under uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och moln av rök. Solen ska vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och strålande. Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. (Apg 2:17-21) Petrus citerar ur Joel kapitel 2 och vad citerar han? Guds löfte om att sända den Helige Ande över världen. Lägg märke till att i sitt sammanhang gällde detta löfte de sista dagarna och Joel leder faktiskt löftet genom den stora vedermödan ända fram till Jesu andra ankomst. ”Och jag skall låta tecken synas på himlen och på jorden: blod, eld och rökpelare. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer”. (Joel 2:30-31) Detta är saker som ska hända i den stora vedermödan. ”innan Herrens dag kommer”. Det är Jesu andra ankomst. ”Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst.” Slut av del 4 För att gå till del 5 klicka här Undervisningen kommer från nedskriven predikan på engelska. Tillstånd beviljat av The Word For Today att översätta detta avsnitt. Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är hämtade från Svenska Folkbibeln.