Apostlagärningarna med Chuck smith
Del 1) 1:1-3
Lukas som var följeslagare till aposteln Paulus är
författare till både Lukasevangeliet och
Apostlagärningarna. Han skrev dessa två skrifter till en
vän, Teofilus.
Teofilus är ett grekiskt namn. Det är ett namn som har en
vacker betydelse: den som älskar Gud. Det finns en del
som tror att Teofilus inte var en person överhuvudtaget,
utan att evangeliet och Apostlagärningarna riktas till dem
som älskar Gud, vem de än är. Det finns andra
traditioner som menar att Teofilus faktiskt var Lukas
slavägare.
I dessa dagar var läkarna vanligtvis slavar under en
förmögen beskyddare. Man tror att Teofilus var Lukas
slavägare och att han släppte Lukas för att han skulle
resa med Paulus på hans missionsresor och att Lukas
här skriver tillbaka till sin tidigare husbonde. Enligt en
tidig tradition i kyrkan är det så, men det går inte att
bevisa.
Det finns också de som tror att mannen som Paulus fick
se i en vision i Troas som sa: "Kom över till Makedonien
och hjälp oss", inte var någon annan än Lukas. Den
första person som Paulus verkligen träffade när han kom
till Makedonien var just Lukas.
När vi kommer till denna del av Apostlagärningarna
börjar Lukas skriva i första person i stället för i tredje
person, han skriver vi och oss i stället för de och dem,
och det är uppenbarligen vid denna tidpunkt som Lukas
blir en följeslagare till Paulus och börjar resa med
honom.
Det är utan tvekan då Lukas blir ett ögonvittne av de
saker som händer.
Lukas börjar Apostlagärningarna genom att knyta ihop
texten med Lukasevangeliet. Det allra sista som Lukas
skriver i sitt evangelium är det allra första han skriver i
Apostlagärningarna.
I slutet av Lukas evangelium står det att Jesus säger till
lärjungarna att vänta i Jerusalem tills de blivit rustade
med kraft från höjden. Evangeliet avslutas när Jesus
stiger upp till himlen. I början av Apostlagärningarna,
skriver Lukas:
I min förra skrift, [d.v.s. Lukasevangeliet] käre Teofilus,
skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde
(Apg 1:1)
Nyckelordet är började. (I KJV står det: “of all that Jesus
began both to do and teach”.) Lukasevangeliet handlar
inte om hela historien om Jesus Kristus utan bara om
början av hans tjänst. Evangeliet berättar om allt som
Jesus började att göra och att lära.
Jesus fortsätter att betjäna behoven hos människor, att
bota de sjuka, att uppväcka de döda, att visa sin kärlek
och sitt evangelium för världen, men nu betjänar han
genom de lärjungar som är smorda med den Helige
Ande.
Jesu tjänst fortsätter och det berättar Lukas om i
Apostlagärningarna. Denna bok är en oavslutad bok
genom att Herren i dag fortsätter att arbeta genom dem
som gett sina liv till att vara instrument som Gud kan
använda.
Ledda, styrda och smorda av den Helige Ande för att
fortsätta Jesu tjänst i världen idag. Gud har bestämt
att hans arbete ska ske genom mänskliga instrument.
Jag säger inte att det måste vara så. Gud kan använda
änglar för sitt arbete och det kommer en tid när Gud
kommer att använda änglar för att förkunna evangelium
för människor över hela världen:
”Och jag såg en annan ängel flyga uppe på himlen.
Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens
invånare”. (Upp 14:6)
Men just nu har Gud valt att använda mänskliga
instrument, ofullkomliga som de är, men det är vad Gud
har bestämt. Det som är spännande med detta är att
Gud kommer att använda dig och mig.
Många gånger, ursäktar vi oss: "Herre, jag kan inte tala.
Jag har aldrig kunnat tala tidigare och kan det inte heller
nu.”
Mose försökte undvika Guds kallelse och Jeremia sa:
"Herre, jag är för ung, ingen kommer att lyssna på mig."
Vi har alla våra ursäkter och skäl till varför Gud inte kan
använda just oss.
En gång när Herren kallade en profet till att utföra sitt
verk sa han: "Herre, skicka vem du vill." Herren sa: "Jag
har kallat dig." "Herre, bra idé, skicka vem du vill."
Så ofta har vi den inställningen: "Herre, skicka vem du
vill, vem som helst utom mig Herre." Och ändå har Gud
bestämt sig för att använda oss.
Var och en av oss peka på sina egna brister. Var och en
av oss kan peka ut vår egen oförmåga och vi kan alla
hitta en ursäkt till varför Gud inte kan använda oss.
Men ändå har Gud valt att använda dig. Genom ditt liv
kan Han uppenbara sig till en behövande värld. Du
undrar: Nu när Gud har sådana instrument att använda,
hur får han någonsin jobbet gjort?
Fram till den dag han togs upp till himlen, efter att ha gett
sina befallningar genom den helige Ande till de apostlar
som han hade utvalt. (Apg 1:2)
Detta är vad Lukas avslutade Lukasevangeliet med. Det
var den dagen när Jesus togs upp till himlen efter att han
hade sagt till apostlarna att vänta på att bli rustade med
kraft.
Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem
många bevis på att han levde,
(Apg 1:3)
Det är svårt att förneka det faktum att Jesus Kristus har
uppstått. Jag var road, men också irriterad, av en artikel
jag läste i Santa Ana Register i lördags.
I länets skolor undervisar man om evolutionsteorin. En
professor sa att han undervisar i naturvetenskap och att
de alltså endast hanterar fakta. De har inte någon plats
för teorier eftersom naturvetenskapen är baserad på
fakta och att skapelsetro bygger på religiös vidskepelse.
Han menade att det krävs en hel del tro för att tro på
religiösa teorier, men när man har att göra med fakta kan
man bara ta emot dem.
Jag tänkte: "Mycket intressant. När de undervisade mig i
naturvetenskap lärde de mig att det var ett faktum att
jorden var fyra miljarder år gammal. Idag undervisar de
att det är ett faktum att jorden är tolv miljarder år
gammal, och det var inte så länge sedan som jag gick i
skolan."
Bibeln aldrig har behövt ändras eller uppdateras för att
möta de aktuella fakta som människan har upptäckt, men
om man tar mina läroböcker och försöker att undervisa i
naturvetenskap från dem, skulle man se att många av de
saker som lärdes ut som ett vetenskapligt faktum när jag
gick på gymnasiet, inte längre betraktas som ett
vetenskapligt faktum idag.
Man anser inte heller idag att enkelcellprotoplasma är en
enkel cell, utan att den är extremt komplex.
Om det finns något faktum som kan styrkas i historien är
det att Jesus Kristus har uppstått från de döda.
Vi har ett system för rättspraxis som bygger på
vittnesmål. Om en person är anklagad för ett brott och
det finns människor som bevittnat brottet förs de till
vittnesbåset och svär att säga sanningen, hela
sanningen och ingenting annat än sanningen, Gud hjälpe
dem.
Om de i förhöret försäkrar: "Jag såg att mannen var på
banken den 23:e maj och jag såg honom dra fram en
pistol ur rocken. Jag hörde honom kräva att alla pengar
skulle ges till honom. Jag såg honom lämna banken och
jag såg när polisen grep honom utanför."
Om man kan få tre eller fyra vittnen att peka ut den
personen och de står fast vid sitt vittnesmål under
korsförhör, så kommer den mannen att dömas skyldig:
“Han var den som utförde bankrånet. Vi har två eller tre
vittnen som vittnar om samma sak och det godtas som
ett faktum att han är den som har begått brottet och är
skyldig. Vi har vittnen som har svurit att berätta
sanningen som kan bekräfta detta.”
Efter Jesu död, när han hade uppstått, visade han sig
för många olika människor som vittnade om att de hade
sett honom, att de hade talat med honom, att han hade
visat sig för dem på olika platser under olika
omständigheter och att han hade besökt dem under en
period av fyrtio dagar.
Vid ett tillfälle visade han sig, när så många som upp till
femhundra personer hade samlats på ett ställe. Det är
svårt att bara kasta bort eller bestrida vittnesmålen från
dessa människor. Att göra detta vore att misskreditera
hela vårt rättsvetenskapliga system.
Men inte bara detta, dessa personer som vittnat om att
de sett den uppståndne Herren, att de talat med honom
och att de ätit med honom, alla av dem, med undantag
av en person, mötte en våldsam död i händerna på
andra människor på grund av att de påstod att vad de
berättade var sant.
Om en människas liv blir hotat på grund av detta
vittnesmål, och det hade varit en lögn, skulle åtminstone
en av dem ha brutit ihop av trycket. De skulle ha erkänt
hela bluffen.
“Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem
många bevis på att han levde”,
när han under fyrtio dagar lät dem se honom och
talade med dem om Guds rike. (Apg 1:3)
Ibland klandrar vi lärjungarna på grund av deras frågor
om tidpunkten för Guds rike, men låt oss komma ihåg
att Guds rike var Jesu favoritämne.
Han talade alltid om Guds rike och det är ett stort hopp
som han har planterat i alla människors hjärtan.
Saker och ting kan inte alltid fortsätta, skadade som de
är. Världen kommer inte att vara under mörkrets
makt och under träldom till det onda för evigt. Gud
kommer en dag att etablera sitt rike på jorden.
Det kommer att vara ett rike av rättfärdig glädje och frid.
"Jesus ska regera när solen fullgjort sina lopp och hans
rike kommer att sträcka sig från land till land."
Den dagen kommer att vara den mest underbara
dagen som världen någonsin har sett. Sjukdom, lidande
och smärta finns inte i hans rike. Synd, girighet och de
saker som har gjort världen till en sådan outhärdlig plats,
finns inte i hans rike.
Gudlös kommersialism och exploatering av människan,
alla dessa saker kommer att vara avskaffade i hans
härliga rike när han regerar.
Inte undra på att lärjungarna var angelägna om att Guds
rike skulle komma. Jag är angelägen om detta. Jag är
angelägen om att hans rike ska komma. Jesus berättade
för oss att när vi ber, ska vi först be:
”Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden som i
himlen.” (Matt 6:10)
Detta är den önskan vi alla bör ha, att vi längtar efter
Guds rike. Och Jesus talade till lärjungarna om riket
under under 40 dagar innan han steg upp till himlen.
Slut av del 1
För att gå till del 2 klicka här
Undervisningen kommer från nedskriven predikan på engelska.
Tillstånd beviljat av The Word For Today att översätta detta
avsnitt. Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är hämtade
från Svenska Folkbibeln.
